Dessa nymodigheter visar sig vara besvärligare än mor trodde, det som är enkelt för en visar sig vara ett helt dagsverke för en annan. Plogen och harven förstår man sig på men detta var värre än jag föreställt mig....nu kan det väl få fungera tills vidare så hära
Nu ser jag dig. I fulla din bredd, ditt djup, din längd, din länd, till landet vi föddes till, inte denna gyttjepöl där vi tvingas konkurrera med potatisen på åkern för ett erkännande. Och andra knölar. Alla, dvs några fler än du och jag, alla berörda o ack så ringaktade, vet hur känslig en potatis är för fel sorts kritik, fel blast vid fel tidpunkt.Skulle ha suttit vid brassan med en kopp varm choklad när brottet begicks. Men ingen grogrund finns i detta arma land för fritt konstnärligt utövande. Sinnena är magra och responsen är knapp. Vi får emigrera min familj innan jag tappar bort er totalt. Vi måste fatta kursen, innan vi tappar kursen, innan lodet fryser och inte ens svängningen återstår. Till Omerika, det omöjliga landet, dit skalll vi, vi har aldrig varit där, vi skall dit, det blir ett kärt återseende på det att där våra drömmar grott i våran frånvaro mens vi varit upptagna ruttna i barnsäng. Jag återkommer till det sista mina barn, det är lite komplicerat.
SvaraRadera